Forskning ger stöd åt mer efterfrågeflexibilitet

CaCharges intelligenta lösning för elbilsladdning

Forskning ger stöd åt mer efterfrågeflexibilitet

Power Circle – 2019-10-07 08:22 CEST

Ökad efterfrågeflexibilitet kan underlätta för regioner med kapacitetsbrist i elnäten. Forskare vid Uppsala universitet menar att prissignaler som pekar kunderna i rätt riktning kan frambringa outnyttjad flexibilitet, även när de ekonomiska incitamenten att vara flexibel är små. Trots det är det idag mycket få nätägare som har infört smarta nättariffer eller erbjuder sina kunder vägledning i hur de kan vara flexibla.

Allt fler regioner runt om i Sverige upplever att elnäten inte riktigt räcker till för den samhällsutveckling som pågår. Att bygga nya elledningar tar lång tid, varför många nätägare ser sig om efter andra lösningar som kan göra att omställningen till ett mer elektrifierat samhälle inte stannar upp. Efterfrågeflexibilitet är en snabb och billig lösning som skulle kunna frigöra plats och bidra till ett mer effektivt utnyttjande av nätet.

Uppsala Smart Energy Research group (USER), som leds av Cajsa Bartusch vid Uppsala universitet, har studerat effekten av olika styrmedel för efterfrågeflexibilitet under många år tillsammans med proaktiva elnätsbolag, teknik- och tjänsteföretag. Forskningen visar att styrsignaler för flexibilitet, såsom tidsvarierande effekttariffer och feedback, kan förmå kunder att ändra hur och när de använder el och därmed bidra till att frigöra kapacitet i elnätet. Trots detta är det endast en handfull elnätsbolag som har implementerat någon form av styrmedel för flexibilitet bland hushållskunder.

Många i branschen verkar ha uppfattningen att hushållskunder är ovilliga att vara flexibla i sin elanvändning, ofta med hänvisning till att det ekonomiska incitamentet att vara flexibel är för litet. Denna uppfattning tycks ofta grunda sig i personlig åsikt eller undersökningar där människor ombetts ta ställning till hypotetiska situationer och omständigheter. Våra studier av styrmedel som tillämpats i verkligheten visar på andra slutsatser, säger Isak Öhrlund, doktorand vid avdelningen för industriell teknik på Uppsala universitet.

Den multidisciplinära forskargruppen menar att vi måste studera verkliga implementeringar av styrmedel för att förstå hur och varför (eller varför inte) människor svarar på dem. Sådana studier, vilka uppgår till hundratals världen över, visar inte bara att prissignaler fungerar, utan också att priset i sig inte är avgörande. Människor läser in mer än kronor och ören i en prissignal. Den säger något om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, förväntat, normalt etc. Utformningen och kommunikationen av en prissignal är därför minst lika viktig som själva prisnivån.

För att ett styrmedel ska vara ändamålsenligt behöver kunderna veta vad de kan göra, varför och hur. Att prata kostnadsbesparingar när dessa är låga eller när kunderna drivs av andra motiv kan få motsatt effekt. Budskapet behöver också upprepas. Om knappt hälften av kunderna känner till att de har en tidsdifferentierad effekttariff, vilket visat sig vara fallet i flertalet studier som forskargruppen genomfört, kan vi förstås inte förvänta oss full effekt.

Jag ser en stor potential i den flexibilitet som ligger outnyttjad hos kunderna. Både för att använda näten mer resurseffektivt och för att möjliggöra mer variabel elproduktion. Men idag saknar kunderna ofta förutsättningar att vara flexibla. Här behöver vi i branschen bli bättre på att ge kunderna tydliga signaler och rätt kunskap, säger Johanna Lakso, VD på Power Circle.

Att automatiskt styra uppvärmning, kylning, varmvatten, med mera på ett sätt som inte påverkar komforten hos kunderna har det pratats om mycket de senaste åren. Flera studier har pekat på att den teoretiska potentialen är omkring 25 procent. Även direkt laststyrning kräver styrsignaler och kundernas engagemang. Den nya tekniken måste finansieras, installeras och accepteras av kunderna. Men forskargruppen i Uppsala tycker inte att vi ska begränsa oss till bara den flexibilitet som är helt personoberoende.

Jag upplever att det finns en slags teknikoptimistisk ”allt eller inget”-mentalitet där direkt laststyrning är universallösningen som gör övriga styrmedel överflödiga. Man tycks glömma att effekttoppar ofta utgörs av mänskliga aktiviteter som inte kan styras rakt av. Ska vi realisera flexibilitetspotentialen krävs flera kompletterande lösningar och en ökad medvetenhet kring dessa. Att implementera tidsdifferentierade och effektbaserade elnätstariffer är en lågt hängande frukt, säger Isak Öhrlund.

 

Power Circle vill bidra i utvecklingen av mer efterfrågeflexibilitet. Under det närmaste året planeras ett exjobb som undersöker möjliga elnätstariffer som främjar flexibilitet. Dessutom samarrangeras mötesplatsen SamspEL Arena med projektet CoordiNet den 5 december 2019. CoordiNet arbetar med att demonstrerar lokala flexibilitetsmarknader. Ytterligare en styrsignal för flexibilitet.

Vill du veta mer eller få en offert?

Kontakta oss via formuläret nedan eller ring oss på +46 8 22 33 77

Några av våra kunder

Vi samarbetar med

© 2019 CaCharge. All rights reserved